Recension: Kristy Cox

Kristy Cox
Part of me
Pisgah Ridge Records
Bluegrass

Bluegrass från Australien, kan det vara något? Jo, om den kommer med Kristy Cox som avsändare (som visserligen omgrupperat till USA efter första skivkontraktet skrevs, men ändå.) På sitt andra album tar Cox åter hjälp av Jerry Salley som producent, som förutom att skapa en klar och krispigt ren ljudbild (möjligtvis i renaste laget emellanåt) även ståtar som medförfattare till åtta av albumets elva spår (Cox har varit med och skrivit fyra). Här finns en välkommen variation av tempo och känsla, allt ifrån hejigt hurtiga öppningsspåret Another weary mile till melankoliskt akustiska Chris Stapleton-balladen Daddy doesn’t pray here anymore.

Part of me visar prov på ett gediget låtskrivarhantverk och utsökta instrumentala insatser (som så ofta på bluegrassalbum) men kanske är det ändå Kristy Coxs röst som gör att det här albumet höjer sig från mängden. Mjuk och inkännande i de lugnare partierna för att med kraft ta sig an de ösigare låtarna med självsäkerhet och inte för polerad countryton (mer Rhonda Vincent än Alison Krauss). Kristy Cox visar med all tydlighet att hon förtjänar sina olika utmärkelser och att hon är ett namn att hålla utkik efter framöver.

Recensionen är publicerad i Lira #3, 2017.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *